kan inte låta honom älska mig...

Hej bloggen. 
Jag håller på att freaka ur totalt! 
Har haft en underbar dag men så från ingenstans slog blixten ner. 
Jag har ett bra liv, ett stadigt liv. 
Kanske inte de roligaste men absolut inte de tråkigaste eller jävligaste. 
Jag har en familj som älskar mig, vänner som finns där för mig, klasskompisar som inte mobbar mig och naturligtvis dig. 
Du som funnits där för mig under den tid jag inte trodde någon skulle finnas för mig. 
Du har och gör än idag mina dagar värda att leva. 
Du förgyller min tillvaro bara genom att låta mig veta att du tänker på mig. 
Jag hoppas du känner likadant för mig. 
Jag vet vad du säger och uttrycker men jag vet inte om jag är tillräckligt. 
Du och jag har heeelt olika planer och syner på livet. 
Du är en god människa möjligen för god, är du för god för mig? 
Varför kan jag inte göra dig lika lycklig som du gör mig? 
Ikväll när du frågade mig blev jag kall i hela kroppen. 
Jag började skaka och allt omkring stannade upp. 
Jag kunde inte ge dig ett svar, ingen förklaring. 
Varför ska allting vara så svårt! 
Vad är det för fel på mig? 
Hur kan jag älska en människa så mycket men kan inte låta honom älska mig...