Fösta dagen utan dig
Att ha en syster är något fint. Jag älskar min syster och vill henne aldrig förlora. Som ett du och ett jag, som solsken en sommardag. Som dag och natt, som hunden jagar katt. Det är så självklara ting men nu kommer detta försvinna som om ingenting. Le och skratta är en bra kombination men tårar och sorg hör bara ihop. Jag vill skratta, jag vill le, jag vill kunna säga hejdå, farväl och adjö utan att mitt hjärta skall sluta slå. Jag skall vara lycklig för din skull jag vet, jag ska kunna önska dig lycka till och mena det. En väg genom livet är lång, med en vän blir den inte kortare men lättsammare, att kunna släppa sin vän efter mindre än halva vägen, efter bara några få steg, vägeb har knappt börjat för min del men för din har den funnits där länge. Jag fick hoppa på väghen och gå med dig men nu har du hittat en stig som är mer lockande och som leder oss åt olika håll. Jag ser att du blir glad över att ha funnit en annan väg men jag kan inte glädjas med dig för den vägen är oåtkomlig för mig. Jag kan inte följa dig längre och jag kan inte stoppa dig. Den vägen är din väg men min kommer att fortsätta här ett tag till. Farväl min vän, min syster och min själsfrände vi vandrade samma väg en gång och en dag kanske, kanske vi möts igen och kan fortsätta där vi skilldes åt. Älskar dig för alltid <3
Om en droppe vatten var en kram skulle jag ge dig havet.
Om ett moln var en puss skulle jag ge dig himmelen.
Om kärlek var värme skulle jag ge dig solen.